Tårarna hjälpte inte. I dag är domen stenhård mot Fredrik Federley, Annie Johansson och de andra borgerliga politiker som höll show i tisdags. De låtsades tveka, försökte få det att framstå som att de fått sin vilja igenom, och igår röstade de ändå igenom FRA-lagen.
I nästan allt liknar de nya reglerna nu det förslag som först lades fram på riksdagens bord. Förändringarna är kosmetiska. I grunden betyder det att FRA får rätt att samla in all datatrafik som passerar landets gränser. Okej, 99,9 procent av allt som skrivs kommer aldrig läsas, men det spelar ingen roll för helhetsintrycket.
Tänk om någon hade föreslagit att en statlig myndighet ska få öppna och kopiera all papperspost i landet. Det hade aldrig gått att driva igenom. Själva tanken är löjlig. Men så fort de handlar om elektronisk post är det som om normala demokratiska reflexer sätts ur spel. Som om internet fortfarande bara är på låtsas.
Det är på allvar. Blodigt allvar. Och nu har staten försäkrat sig om ett instrument som i fel händer kan utnyttjas för att kränka yttrandefrihet och demokratiska grundvärden.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment