Isaac behöver mer stöd

I dag antog EU-parlamentet ett uttalande till stöd för frigivningen av Dawit Isaac och de andra journalister som sitter fängslade i Eritrea. Reportrar utan gränser har länge engagerat sig  fallet Isaac och alla röster som sätter press på Eritreas regering är välkomna.

Synd bara att den svenska regeringens insatser är så oklara, eller i vart fall höljda i dunkel. Regeringen tillämpar tyst diplomati. Det betyder att allt som sägs i fallet, det sägs mellan skål och vägg i samtal mellan den svenska regeringens företrädare och regeringen i Eritrea.

Det kan vara en utmärkt väg för att få fängslade människor frigivna. Uppmärksamhet i medierna eller stora kampanjer kan göra att fallet får större politisk laddning, och därmed höjs insatserna för ett frigivande.

Men Isaac har suttit fängslad i sju år. Ja, faktiskt lite mer än sju år. Och regeringen i Eritrea har inte ens erkänt Sveriges rätt att lägga sig i fallet. De hävdar bestämt att Isaac är meborgare i Eritrea, och de vägrar acceptera hans dubbla medborgarskap. 

I det läget måste Sverige skärpa tonläget. Genom EU skulle man till exempel kunna villkora unionens bistånd till Eritrea. Pengarna fryser inne om inte journalisterna friges. Men så hårt verkar den svenska regeringen inte vilja gå fram.

Tyvärr.

Läs gärna Lars Adaktussons krönika om detta i Svd häromdagen.